Dysfunktion i rörelseorganen i muskler och leder kan visa sig genom att din hund:
- Hälta
- Rör sig asymetriskt/okoordinerat
- Ovillighet till lek/promenader
- Svårighet att gå i trappor
- Svårighet att hoppa in i bilen
- Svårt att resa sig upp eller lägga sig ner
- Ogillar att bli klappad över ett visst område
Det är ingen dum idé att undersöka din hund i förebyggande syfte. Allt för att hålla din hund skadefri. Tänkt på att det är svårt för din hund att säga till dig att den har ont.
Vanligt är att man blir hemmablind vad gäller sin egen hund, och inte ser de små avvikelserna som kan finnas i hundens rörelser.
Ledproblem
Ledförändringar är ett tillstånd där ledbrosket mellan lederna bryts ner (osteoartrit) eller förändras(osteochondros). Detta ger värk och påverkar hundens rörelseförmåga. Blir värre med åldern och förekommer ofta i höft (dysplasi), bog och ryggens facettleder men även i armbåge och knän.Artros
Artros är inte en normal åldersförändring utan det är ett sjukdomstillstånd. Den drabbade leden kan aldrig återhämta sig helt. Dessutom bildas det i långt gångna fall benpålagringar runt leden. Tillståndet är smärtsamt. Med rätt behandling kan man dock i många fall få leden att fungera bättre igen och därmed smärtlindring. Vanligt är att musklerna blir spända av den långvariga värken. 10-15% av hundar i lägre ålder drabbas av artros i varierande grad. 20-25% hos äldre hundar.
Osteochondros
Osteochondros är en rubbning vid omvandlingen av brosk till skelett. När hundens ben växer måste brosket växa i samma takt. Genetiken spelar roll, men även viktigt att inte ge hunden för mycket kalk eller energi. Överdriven motion kan även det leda till osteochondros. Symptom kan vara hälta som inte ger med sig eller hälta som kommer och går. En valp som plötsligt börjar halta bör alltid undersökas, framförallt om inte hältan går över efter ett par dagars vila. Hältan kommer ofta vid 4-7 månaders ålder och kan vara svår att se för djurägaren. Uppenbar blir den först efter ytterligare ett par månader när ledproblemen blivit allt värre. Generellt sett anses osteochondros i bogleden ha bäst prognos. Armbåge och knälederna har något sämre prognos och hasledsosteochondros har sämst. Varje hund måste undersökas och bedömas individuellt. Manuell undersökning och röntgen ger korrekt diagnos.
Artrit
Artrit innebär inflammerad led (smärtsamt).
Dysplasi
Dysplasi innebär att ledytorna inte passar mot varandra. Detta ger felbelastning i leden vilket orsakar instabilitet och kan så småningom ge artros.
En begynnande ledproblematik är lättare att hjälpa. Viktigt att söka hjälp för att ge sitt djur maximal livskvalitet. Obehandlade ledförändringarna kan resultera i ytterligare förslitningar och pålagringar.
Manuell behandling kan göra underverk med en stel och halt hund. Att behålla rörligheten i de drabbade lederna är viktigt. Detta för att minska smärtan men även för att en rörlig hund har lättare att hålla vikten med motion.
Faktorer som ökar risken för ledproblem
Alla hundar kan drabbas, men mest utsatta är:
- Djur över 5 års ålder
- Djur med övervikt
- Hereditet/ tidigare besvär inom familjen
- Predisponerade hundraser som exempel labrador och rottweiler
- Stora och mycket stora hundraser
Hjälp med ledproblem
Naprapatbehandling
Glukosaminer
Omega 3 fettsyror
Viktnedgång för överviktiga hundar är A och O (använda ej lightfoder när hunden ska banta)
Specialfoder
NSAID
Kortison
Hyaluronsyra (injektion)
Natriumpentosanpolysulfat (injektion)
Kirurgi
Diskbråck
Diskbråck drabbar vanligtvis vissa speciella raser som taxar, men även andra raser som fransk bulldogg, cockerspaniel, beaglar m.fl. Genetik finns ofta med i bilden. De flesta insjuknar mellan 3 till 7 års ålder.
Om hunden får ett diskbråck kan den trasiga disken mellan kotorna trycka mot ryggmärgen och nerverna som ryggmärgen omger. Den trasiga diskens tryck/läckage kommer att ge upphov till inflammation. Trycket mot ryggmärgen och inflammationen runt om är smärtsam. Vill det sig illa skadas nerverna mer eller mindre och kan förlora sin funktion. Detta kan ge upphov till släpande rörelser, vinglig gång och i värsta fall total förlamning. Förlamning vanligast i bakbenen.
Disken fungerar som en led. Det är därför viktigt att behålla rörligheten i kroppen då den vill bli stel av spänningarna. Manuell behandling kan göra underverk med en stel hund. I värsta fall operation (fenestrering eller laminektomi) (Andra sjukdomar som kan ge förlamning är t.ex. hjärnhinneinflammationer, mellanöreinflammationer, tumörer eller missbildningar).
L7/S1 syndrom/cauda equina syndrom
Vanligare hos aktiva brukshundar. Vissa raser har lättare att få denna problematik. Schäfer är den klart vanligaste rasen som drabbas. Besvären debuterar ofta vid 5-7 års ålder och på en hund som används i hårt arbete (tex skyddsträning) men problemet förekommer hos många andra raser. Syndromet har flera andra namn, exempelvis: degenerativ lumbo-sakral stenos, cauda equina syndrom och lumbosakral spondylopati.
Disken i mellan kotorna L7/S1 är där kraften kommer efter att rörelseenergin i benen skapats. Här blir det stora påfrestningar. En klassiker är att hunden tvekar att hoppa in i bilen. Trycker man över slutet av ländryggen visar hunden tecken på smärta (skriker, drar sig undan, knäar till eller hugger).
I lindriga fall kan det ibland räcka med naprapatbehandling, långvarig vila och antiinflammatorisk medicin.
Viktigast är en ordentlig klinisk undersökning där man går igenom hunden från nos till svansspets med speciell uppmärksamhet på ben/leder/muskler och inte minst hur nervsystemet fungerar. Hundar med L7/S1 har ofta fler problem och det finns sjukdomar som kan ge liknande symtom t.ex. korsbandsskador, höftledsartros, spondylos (sammanväxningar i ryggen), inflammation i disken, broskembolier (broskproppar) och prostatit m.fl.
Det kan även förekomma spondylos i samband med L7-S1 syndrom. Då börjar kotorna sakta växa samman. Besvären kan gå i skov. Efter att spondylosen vuxit klart stelnar ländryggen. Hunden har dock sämre rörlighet. Viktigt att försöka upprätta maximal rörlighet med naprapatbehandling.